Göran Petersson Nov 2005
Professor i Kemisk Miljövetenskap
Kemi- och Bioteknik, Chalmers
41296 Göteborg
Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Öppet brev om
Sötningsmedlet Sukralos
- Sukralos är ett naturfrämmande klororganiskt ämne som nu introduceras
som sötningsmedel i ketchup från Felix och yoghurt från Arla.
- Detta går helt på tvärs mot miljöorganisationers, myndigheters och
kommuners arbete under decennier för avveckling av klororganiska
ämnen.
- Det är också oförenligt med försiktighetsprincipen och med riksdagens
miljömål Giftfri Miljö som siktar till minimering av naturfrämmande
ämnen.
- Om tillsatser av sukralos accepteras i ketchup och särskilt i yoghurt
riskerar det att öppna vägen för tillsatser i en mängd andra livsmedel.
- Arla har hittills haft en hög trovärdighet i miljö- och hälsofrågor och har
därför speciella möjligheter att slagkraftigt gå i spetsen för en avveckling
av sukralos.

OOHOHClOCH2OHOHOCH2CH2ClOHCl
Sukralos
Naturfrämmande klororganiskt ämne: Sukralos framställs genom selektiv
klorering av vanligt socker, sackaros. Från ett i högsta grad naturligt ämne får
man ett helt naturfrämmande ämne som har tre OH-grupper utbytta mot
kloratomer. Avveckling av olika typer av klororganiska ämnen har under flera
decennier prioriterats särskilt högt i arbetet för en giftfri miljö. Exempel på
ökända sådana ämnen och ämnesgrupper är DDT, PCB, dioxiner, klorfenoler,
fenoxisyror, freoner och klorerade lösningsmedel.
Miljöeffekter: Det mesta av intaget av sukralos går kemiskt oförändrat genom
matspjälkningskanalen och via toaletter och avlopp till reningsverken. I dessa
bryts sukralos delvis ned med risk för bildning av nya klorinnehållande ämnen
som hamnar i recipienter och slam. Detta kontrasterar bjärt mot kommunernas
och reningsverkens mångåriga arbete för att få kontroll över spridningen av
klororganiska miljögifter.
Hälsorisker: Kloratomerna gör sukralos mer lipofilt än socker vilket vanligen
medför en ökad anrikning i levande organismer. Utsöndring med urin visar att
en del sukralos tas upp till blodet och sprids i kroppen. Kloratomerna gör ämnet
alkylerande, dvs reaktivt gentemot viktiga biologiska molekyler. Alkylerande
ämnen är ofta allergena och genotoxiska.
Sötsug: Sötningsmedel som sukralos bidrar till att hålla många konsumenters
smakpreferenser kvar på en starkt söt nivå. Detta kan medföra högt intag av
andra söta livsmedel. Det är alltså inte alls säkert att sukralos bidrar till att
minska det totala sockerintaget. Trots detta har sukralos godkänts i länder med
epidemisk fetma och diabetes.
Tillsatt mängd av sukralos behöver ännu inte ens deklareras vilket innebär att
sötheten kan ökas utan kontroll.

Ketchup från Felix
Hårdvinklad reklam: Sukralossötad ketchup från Felix har lanserats med TV-
reklam som informerat om att socker inte tillsatts. Inget har då sagts om varken
sötningsmedel, sukralos eller klorföreningar.
Sukralos på avvägar: Sukralos från ketchup sprids till reningsverk men också
med ofullständigt tömda flaskor via källsortering av plastflaskor. Sådana bör
därför gå till kontrollerad avfallsförbränning.
Lykopen: Tomater är en huvudkälla till den hälsomässigt viktiga karotenoiden
lykopen. För alla som nu vill undvika ketchup med socker eller sötningsmedel är
hela tomater, blodgrape och vattenmelon bra lykopenkällor.
Yoghurt från Arla
Bristande kundinformation: På förpackningarna för Arlas nya ”Yoggi mini”
anges att sukralos är gjord från socker. Produkten är också nyckelhålsmärkt!
Inget sägs om att sukralos är ett klorinnehållande naturfrämmande ämne.
Information om detta har också utelämnats i pressmeddelanden från Arla.
Mängder: Sukralos är ca 500 gånger sötare än vanligt socker vilket sannolikt
innebär att halten kan vara så hög som ca 10 mg/l. Detta medför att om sukralos
slår igenom som sötningsmedel kan hundratals kilo årligen gå till reningsverken.
Slam och biogas: Förorening med klororganiska ämnen gör slam och rötrester
från slam ännu omöjligare för odlingsmark och mer riskabelt även som
fyllnadsmaterial. Eventuell bildning av flyktiga klororganiska ämnen i biogas
från slam behöver kontrolleras med hänsyn till risk för dioxinutsläpp från
biogasfordon.
Kartongåtervinning: Rester av yoghurt kan följa med förpackningen av typ
Tetra Top via förpackningsinsamlingen. Kartonger från hela landet går till
Fiskeby för fiberåtervinning. Där kan sukralos förorena processvatten och den
producerade returfiberkartongen. Yoghurtförpackningarna bör rimligtvis i stället
gå till förbränning med energiåtervinning.

Handlingsmöjligheter
Kunden:
- Som kund i en butik kan man läsa innehållsförteckningen och välja bort
sukralossötade produkter som ketchup och yoghurt..
- Yoghurtprodukter med mer än 5 % vanligt socker förekommer i butikernas
hyllor och är för de flesta hälsomässigt olämpliga alternativ.
- Direkt eller successivt är det bäst att ställa om till osötade varianter av yoghurt
eller fil. Hälsofil med väl valda mjölksyrabakterier har högt hälsovärde.
- Man bör inte sluta med fil och yoghurt. Inte bara mjölkens protein utan även
mjölkfett bedöms nu alltmer som högvärdiga livsmedel i takt med att den
seglivade myten om det mättade mjölkfettets hälsofaror avlivas.
Butiken:
- Borttagning av sukralossötade produkter ur sortimentet är en enkel kundservice
som kan bidra till att ge butiken en bättre miljö- och hälsoprofil.
- Över yoghurthyllorna kan då kunderna tydligt informeras om att inga av
produkterna innehåller naturfrämmande klorerade sötningsmedel.
Hälsostrategi
Introduktionen av sukralos är ett led i en allmän trend med ökande användning
av sötningsmedel. Bakgrunden är en ny medvetenhet om att överkonsumtion av
vanligt socker och andra ”snabba” kolhydrater medför hormonstyrd övervikt och
en rad hälsoproblem. Den naturliga lösningen är då kostomställningar med val
av bättre kolhydrater*.
Detta behöver kombineras med att vi successivt ställer om smaken så att vi
föredrar lägre söthet. Artificiella kemiska sötningsmedel bidrar i stället till att
hålla sötsuget uppe på ett riskabelt sätt.
* Se utbildningshäftet ”Kolhydrater” av Göran Petersson, Kemi- och Bioteknik, Chalmers,
2005