Brev till livsmedelsverket

Konsumentförening Medvetna Matval på Gotland lämnar här synpunkter på remiss ang nya föreskrifter för livsmedelsinformation.

 

 

 

”De allergener som enligt informationsförordningen ska anges för livsmedel som inte är färdigförpackade får tillhandahållas på ett flexibelt sätt (muntligt, skriftligt eller genom andra metoder).”

 

 

 

-Vi vill att fullständig information om innehåll inklusive tillsatser och typ av fett och ursprung skall finnas på livsmedlet. Informationen kan även finnas på lättåtkomligt ställe i restaurangen eller vid försäljningsdisken, i en pärm eller på en skärm.

 

Vi vill inte söka information på hemsidor eller appar.

 

 Muntlig information är inte tillräckligt för en allergisk person.

 

 

 

” Det införs en skyldighet att för vissa livsmedel som inte är färdigförpackade (livsmedel förpackade på kundens begäran eller färdigförpackade livsmedel för direkt försäljning) på begäran lämna de uppgifter som är obligatoriska för färdigförpackade livsmedel (näringsdeklaration undantaget). ”

 

 

 

-Vi anser att det är bäst för både försäljaren och konsumenten om det finns en fullständig innehållsdeklaration på livsmedlet.

 

Det finns betydligt fler ämnen som människor är allergiska/ överkänsliga mot än de uppräknade allergenerna.

 

Det finns även etiska skäl som avgör vilken vara konsumenten väljer.

 

Misstanken att ett livsmedel kan innehålla något som man som konsument inte tål gör att man väljer bort det. Det är alltså lättare att sälja en vara som har en tydlig och komplett innehållsförteckning.

 

 

 

” Bestämmelserna om att livsmedelsinformation ska lämnas på

 

svenska samt om nettokvantitet överförs från de nuvarande

 

märkningsföreskrifterna till de nya föreskrifterna i huvudsak oförändrade. ”

 

-Vi anser att svenska är ett krav och att information på fler språk är en fördel.

 

 

 

” Bestämmelserna om märkning och presentation av potatis, upphävs.”

 

-Vi anser att detta är fel eftersom olika potatissorter har olika smak och kräver olika mängd besprutning vid odling

 

 

 

” Begreppen förpackningsdag och tillverkningsdag (inkl. bakningsdag och bakat) upphävs.”

 

-Vi anser att detta är fel. Vi som konsumenter vill kunna se när livsmedlet producerades.

 

 

 

 

 

Livsmedel som inte är färdigförpackade: Sådana livsmedel som erbjuds till försäljning till slutkonsumenter och storhushåll

 

1. utan att vara färdigförpackade, Exempel: måltider vid servering på restaurang eller sjukhus

 

2. som förpackas på försäljningsstället på konsumentens begäran, Exempel: fisk och skaldjur i fiskdisken, potatissallad i delikatess-disken vilka förpackas enligt konsumentens önskemål om mängd, pizzan som beställs på pizzerian och sedan packas i en kartong), och

 

3. färdigförpackade för direkt försäljning Exempel: varor som förpackats på försäljningsstället och ställts i ordning i förväg för att underlätta expedieringen av varor/ möta försäljningstoppar såsom uppvägd potatissallad i burkar à 250 g, lunchsallader och smörgåsar i plastfilm, och där det finns någon att fråga om varorna. Begreppet ”direkt försäljning” är inte definierat i informations-förordningen. I praxis utgår man emellertid från livsmedel som förpackas i konsumentens frånvaro och ställs ut till försäljning eller levereras i en situation där personal är direkt tillgänglig för att kunna ge information till konsumenterna.

 

 

 

Livsmedelsinformation: Information om ett livsmedel som görs tillgänglig för slutkonsumenterna genom en etikett, annat åtföljande material eller andra metoder, inklusive moderna tekniska verktyg eller muntlig kommunikation.

 

-Vi anser inte att information genom hemsidor, appar eller genom muntlig information är tillräcklig.

 

Ta tex måltider i serveringskök på skolor och vårdinrättningar. Om gästen i skolan undrar över någon ingrediens så måste serveringspersonalen avbryta sitt arbete och ringa storköket som tillagat maten och fråga om ingrediensen. Kocken i tillagningsköket( om hon ännu är kvar) skall gå till förrådet och läsa på förpackningen för att kunna lämna svar. Under den tid detta tar så har kompisarna ätit färdigt. Risken är överhängande att barnet antingen äter något hen mår dåligt av eller låter bli att äta.

 

Hemsidor och appar förutsätter att alla har tillgång till rätt teknisk utrustning i matvals situationen.

 

Dagens brist på information om innehåll omöjliggör även för en allergiker att handla på ex. marknader. Att först förklara för försäljaren vad man menar som kund och sen få ett ofullständigt och osäkert svar gör att risken för att bli sjuk är överhängande.

 

”När det gäller livsmedel som inte är färdigförpackade ger förordningen medlemsstaterna möjlighet att anta nationella regler om vad som ska anges och hur detta ska ske. Som minimum ska dock allergenerna alltid anges.”

 

-Vi anser att konsumenten alltid skall kunna få tillgång till en utförlig innehållsdeklaration, även för oförpackade livsmedel.

 

 

 

”Det nationella utrymmet för bestämmelser

 

 

 

Artikel 39 Ytterligare uppgifter för att skydda folkhälsa, konsumenter, förebygga bedrägeri, förebygga illojal konkurrens m.m. För närvarande har Livsmedelsverket valt att inte utnyttja denna möjlighet men utesluter inte att det kan göras i framtiden.”

 

-Vi anser att Sverige bör utnyttja utrymmet för spec information om farliga tillsatser. Tex ACO färger och Glutamat. Och skriva varning till barn.

 

- Vi anser att Sverige bör märka varor med GMO för att motverka illojal konkurrens från de producenter som använder GMO för att sänka priset.

 

 

 

Artikel 41 Ingredienskrav på drycker över 1,2 volymprocent alkohol

 

-Vi anser att alkoholhaltiga drycker skall räknas som livsmedel och omfattas av samma regelsystem

 

 

 

10§ - Vi anser inte att information kan ges enbart muntligt eller med hjälp av sk. Appar.

 

 

 

”Upplysningsskyldigheten gäller dock inte om konsumentens allergi och överkänslighet har utretts och nedtecknats i förväg och livsmedlet överlåts till konsumenten utifrån dessa uppgifter. Så är ofta fallet vid t.ex. skolor och sjukhus.

 

Paragrafen har ingen motsvarighet i nu gällande föreskrifter.”

 

 

 

-Vi anser att detta innebär en direkt FARA för hälsan. En person med allergi eller överkänslighet måste alltid kunna få korrekt information om innehåll. Även om något är utrett och finns nedskrivet så kan det uppstå brister i kommunikation mellan de inblandade så att barnets liv hotas!

 

 

 

11 §

 

Vi anser att all information om innehåll skall finnas lätt tillgänglig vid försäljningsstället och för livsmedel som tas med därifrån skall informationen bifogas livsmedlet.

 

 

 

13§ dispens från föreskrifterna

 

 

 

-Vi anser att EU inte skall ge medlemsstaterna möjlighet till dispens om det kan framkalla Fara för konsumenterna pga ofullständig innehållsförteckning.

 

 

 

Sammanfattning

 

Vi anser att alla livsmedel skall ha en utförlig ingrediensförteckning. Då behövs ingen särskild märkning av allergener. På restauranger så kan menyerna kompletteras med innehållsdeklaration på lämpligt sätt ( ev som tillägg för den som efterfrågar det).                                                                             Vi anser att alla, både konsumenter och livsmedelsproducenter och restauranger har vinster av en utförlig innehållsförteckning. Det skapar trygga konsumenter som vågar äta maten.

 

En utförlig innehållsförteckning är den enda möjligheten för konsumenter att kunna välja den mat som är mest prisvärd.

 

 

 

Visby 2014-05-18

 

 

 

Karin Gardell  sekreterare Konsumentföreningen Medvetna Matval